Att vara ensamstående - en annan mammas perspektiv
Kategori: Allmänt & Vardag
Jag applåderar nästan inombords, hon beskrev känslan så bra. Hon vet bara det hon lever i och hon trivs. Kort därefter så försvinner hennes leende som att hon fick en insikt i hur tufft det är.
Men som hon sa, man kör bara på och stannar inte upp. Vardagarna rullar på och man hinner inte tänka. Men när jag väl stannar upp och tänker så brukar jag passa på att tycka lite synd om mig själv.
Även en annan sak jag kan relatera till är att som Angelika sa, att vara ensamstående och behöva ta allt ansvar gör ju att man är extra sårbar. Man blir dålig på att hantera motgångar, en motgång som ensamstående kan innebära att hela alltet raseras och man går under. Även om det är en motgång som för andra kanske inte hade varit lika tuff.
Vilket jag kan relatera till mycket men jag har även blivit bättre och tror att jag från början är rätt bra på att hantera motgångar. Delvis handlar det också om min ändring av inställning till saker. Jag har liksom inte "råd" att gå under och måste därför ha en annan inställning till tuffa motgångar. För att ta mig igenom helt enkelt. Det tror jag att denna tuffa mamman också klarar galant.
Hade varit en ära att få träffa er personligen. Du är en sann människa som uppfostrar ditt barn rå och ärlig. Att visa känslor är viktigt i uppfostran. Att dölja dem är att visa att känslor är något fult. Vilket det absolut inte är. Mot en ny generation, mer känslor till folket.
